Världen törstar trots allt vatten
10
borås ti dni ng fredagen den 16 febru ari 2007
11
borås ti dni ng fredagen den 16 februari 2007
KLIMATHOTET
Torkan drabbar redan drabbade länder D et är redan tio år sedan väderfenomenet El Niño slog till hårdare än någon annan gång under den kända historien. 1997–98 blev åren då världen tog eld och skördarna slog fel för hundratals miljoner människor. Regnen höll sig borta från de tropiska skogarna i Indonesien och Borneo. På höga höjder skadades skogen av något så ovanligt som nattfrost under de molnfria nätterna. När träden var knastertorra och marken förbränd härjade enorma skogsbränder utan att kunna hejdas. Bara under den här säsongen förstördes 10 miljoner hektar skogsmark i Sydost-
asien – etthundra tusen kvadratkilometer. Mer än en femtedel av hela Sveriges yta. Hälften av bränderna skedde på ön Borneo och orsakade obotliga skador i den unika urskogens redan hotade djurvärld. Men det är värre, eller minst lika illa, för människorna. Bara i Indonesien ledde torkan till 1,3 miljoner ton lägre risskörd än väntat. 37 länder i ett brett band från Västafrika, genom Asien och Australien till Latinamerika hotades av direkt försörjningskris med koppling till El Niño. Ändå är väderfenomenet återkommande och sedan hundra-
tals år välbekant för många folk i Oceanien, Australien, Latinamerika och andra kustområden. I regelbunda cykler som brukat vara mellan två och åtta år uppträder El Niño och dess motsats, La Niña, och bestämmer en stor del av världens väder och vindar. El Niño – ”Jesusbarnet” – dyker upp kring jul. Då stillnar monsunvindarna som annars, under La Niña-fasen, för det varma vattnet i Stilla Havets tropiska del västerut, mot Australien och Sydostasien. Varmt vatten betyder mer avdunstning och mycket regn. Nu blir där istället torka, medan
Perus och Chiles öknar dränks i skyfall. Och längs den sydamerikanska kusten försvinner det rika fisket när den kalla, näringsrika Humboldtströmmen från söder hindras att nå havsytan. Det var något speciellt med 1998 års El Niño. Aldrig hade vattnet varit så varmt i dess tropiska nav. Ytvattnet i det varmaste av världshaven sjönk under tidigare decennier till omkring 19 grader som lägst. Men från mitten av 70-talet har det sällan varit svalare än 25 grader. Efter 1998 års El Niño har havsytan ofta stigit upp till 30 grader. 1998 blev världens varmaste år under en 137-årig mätserie.
Temperaturen låg 0,52 grader över medelvärdet på 14 grader sedan 1960. Somliga forskare tror att uppvärmningen kan ha medverkat till att El Niño permanent tagit kommandot över gynnsammare La Niña. Åren 2001-2006 blev i svit de varmast uppmätta förutom 1998. I Sverige prisar vi fortfarande varmt och torrt väder. Men den ohälsosamma, farliga värmen har kommit närmare. 2003 noterade Portugal historiskt värmerekord på över 47 grader. I Frankrike skördade samma år värmeböljan 14 000 liv. µ
†Värmen stiger snabbt Jordens totala medeltemperatur har ökat med cirka 0,6 grader under 1900talet. Jorden var i genomsnitt fem grader kallare under istiden än idag. Som mest har medeltemperaturen stigit med en grad på 1.000 år efter istidens slut för 10.000 år sedan. Takten i den uppvärmning som nu sker är 30 gånger högre. Analyser av satellitdata visar att uppvärmningen är kraftigast i subtropiska områden. Följden kan bli att jetströmmarna i atmosfären förskjuts norrut och leder till ökenspridning i främst Afrika, Mellan Östern och Australien Källa: Science, IPCC
C 30 30 20 20 10 10
0 0 -10 -10 -20 -20 -30 -30
†Rekordvarma år 2007 1998 2002 2003 2005 2004 2006 2001 1997 1995 1994 2000 1999
+0,54 +0,52 +0,50 +0,49 +0,48 +0,44 +0,42 +0,40 +0,39 +0,38 +0,38 +0,30 +0,30
De varmaste åren i jordens moderna historia är inte utspridda längs med en lång tidsskala. De återfinns samtliga hopklumpade kring det senaste sekelskiftet. Så här fördelar sig de hittills varmast uppmätta medeltemperaturerna, jämfört med 19611990 års medelvärde på +14 grader Celsius.
Fotnot: Jordens medeltemperatur har pendlat några få tiondelar kring +14 grader sedan 1860, när globala temperaturmätningar inleddes, och bedöms ha varit stabil under de senaste 8000 åren. Källa: National Oceanic and Atmospheric Administration.
FOTO SCANPIX
VÄRLDEN TÖRSTAR – TROTS ALLT VATTEN . . .
. . .
borås ti dni ng fredagen den 16 febru ari 2007
11
borås ti dni ng fredagen den 16 februari 2007
KLIMATHOTET
Torkan drabbar redan drabbade länder D et är redan tio år sedan väderfenomenet El Niño slog till hårdare än någon annan gång under den kända historien. 1997–98 blev åren då världen tog eld och skördarna slog fel för hundratals miljoner människor. Regnen höll sig borta från de tropiska skogarna i Indonesien och Borneo. På höga höjder skadades skogen av något så ovanligt som nattfrost under de molnfria nätterna. När träden var knastertorra och marken förbränd härjade enorma skogsbränder utan att kunna hejdas. Bara under den här säsongen förstördes 10 miljoner hektar skogsmark i Sydost-
asien – etthundra tusen kvadratkilometer. Mer än en femtedel av hela Sveriges yta. Hälften av bränderna skedde på ön Borneo och orsakade obotliga skador i den unika urskogens redan hotade djurvärld. Men det är värre, eller minst lika illa, för människorna. Bara i Indonesien ledde torkan till 1,3 miljoner ton lägre risskörd än väntat. 37 länder i ett brett band från Västafrika, genom Asien och Australien till Latinamerika hotades av direkt försörjningskris med koppling till El Niño. Ändå är väderfenomenet återkommande och sedan hundra-
tals år välbekant för många folk i Oceanien, Australien, Latinamerika och andra kustområden. I regelbunda cykler som brukat vara mellan två och åtta år uppträder El Niño och dess motsats, La Niña, och bestämmer en stor del av världens väder och vindar. El Niño – ”Jesusbarnet” – dyker upp kring jul. Då stillnar monsunvindarna som annars, under La Niña-fasen, för det varma vattnet i Stilla Havets tropiska del västerut, mot Australien och Sydostasien. Varmt vatten betyder mer avdunstning och mycket regn. Nu blir där istället torka, medan
Perus och Chiles öknar dränks i skyfall. Och längs den sydamerikanska kusten försvinner det rika fisket när den kalla, näringsrika Humboldtströmmen från söder hindras att nå havsytan. Det var något speciellt med 1998 års El Niño. Aldrig hade vattnet varit så varmt i dess tropiska nav. Ytvattnet i det varmaste av världshaven sjönk under tidigare decennier till omkring 19 grader som lägst. Men från mitten av 70-talet har det sällan varit svalare än 25 grader. Efter 1998 års El Niño har havsytan ofta stigit upp till 30 grader. 1998 blev världens varmaste år under en 137-årig mätserie.
Temperaturen låg 0,52 grader över medelvärdet på 14 grader sedan 1960. Somliga forskare tror att uppvärmningen kan ha medverkat till att El Niño permanent tagit kommandot över gynnsammare La Niña. Åren 2001-2006 blev i svit de varmast uppmätta förutom 1998. I Sverige prisar vi fortfarande varmt och torrt väder. Men den ohälsosamma, farliga värmen har kommit närmare. 2003 noterade Portugal historiskt värmerekord på över 47 grader. I Frankrike skördade samma år värmeböljan 14 000 liv. µ
†Värmen stiger snabbt Jordens totala medeltemperatur har ökat med cirka 0,6 grader under 1900talet. Jorden var i genomsnitt fem grader kallare under istiden än idag. Som mest har medeltemperaturen stigit med en grad på 1.000 år efter istidens slut för 10.000 år sedan. Takten i den uppvärmning som nu sker är 30 gånger högre. Analyser av satellitdata visar att uppvärmningen är kraftigast i subtropiska områden. Följden kan bli att jetströmmarna i atmosfären förskjuts norrut och leder till ökenspridning i främst Afrika, Mellan Östern och Australien Källa: Science, IPCC
C 30 30 20 20 10 10
0 0 -10 -10 -20 -20 -30 -30
†Rekordvarma år 2007 1998 2002 2003 2005 2004 2006 2001 1997 1995 1994 2000 1999
+0,54 +0,52 +0,50 +0,49 +0,48 +0,44 +0,42 +0,40 +0,39 +0,38 +0,38 +0,30 +0,30
De varmaste åren i jordens moderna historia är inte utspridda längs med en lång tidsskala. De återfinns samtliga hopklumpade kring det senaste sekelskiftet. Så här fördelar sig de hittills varmast uppmätta medeltemperaturerna, jämfört med 19611990 års medelvärde på +14 grader Celsius.
Fotnot: Jordens medeltemperatur har pendlat några få tiondelar kring +14 grader sedan 1860, när globala temperaturmätningar inleddes, och bedöms ha varit stabil under de senaste 8000 åren. Källa: National Oceanic and Atmospheric Administration.
FOTO SCANPIX
VÄRLDEN TÖRSTAR – TROTS ALLT VATTEN . . .
. . .
